Tänk att universum uppstod ur en väldigt liten punkt av oändligt mycket massa. "...inte handlar om en explosion av materia i en tom rymd utan istället om en expansion av rummet självt som materian befinner sig i."(Wikipedia) Tänk också att universum är oändligt, utan slut. Jag som har väldigt svårt att förstå hur Katarina Sandström (och alla andra) kommer in i vår platta TV, klarar inte av att tänka såna tankar. Tankar som övergår mitt förstånd känns ofta skrämmande och jag väljer att inte tänka dem. Fast så är jag nog inte ensam om att fungera. men ibland tror jag att det är bra att utmana sin egen tanke och ge sig ut i det oändliga. För att utveckla sina tankebanor och vidga sina inre vyer. Att bara låta tanken flyta på. I det oändliga.  För som en klok ung kvinna sa: "Det som är oändligt kan inte sluta i en betongvägg!".