Sir Alexander Flemming (1881 -1955), en skotsk bakteriolog, uppfann penicillinet. Han fick (tillsammans med Chain och Florey) Nobelpriset för sin upptäckt 1945. Penicillinet har röstats fram som årtusendets viktigaste upptäckt. När man har små barn gör man allt för att barnet ska slippa ha ont och må dåligt. En öroninflammation med smärta och gråt är näst intill outhärdligt. Urinvägsinfektion kan göra jävulusiskt ont. Halsfluss likaså. Tack och lov för Flemmings upptäckt! Men vad bra varar för evigt? Världens ökade användning av antibiotika har visat sig göra så att allt fler bakteriestammar blir resistenta. Vad gör vi då? Vad gör vi när den enda tänkbara lösningen är penicillin och det visar sig att det inte biter? Vad gör den förälder som sitter vid sitt cellgiftsbehandlade barn och läkaren talar om att penicillinet inte funkar? Eller när det blir bakterier i ett operationssår som inte kan bekämpas med antibiotika? Nä, nu måste vi skärpa oss och tänka efter före! Och vad jag förstår påskyndas inte läkningen av t ex halsfluss med mer än typ en eller två dagar. Borde vi inte kunna härda ut de dagarna? Det finns en hel de vi måste ta tag i för att kunna lämna över jorden till våra barn och barnbarn med gott samvete. Låt oss börja NU!