Jag är väldigt åldersfixerad. Fixerad vid de där siffrorna på körkortet. Fixerad vid att jag nästan bara umgås med yngre förmågor. Fixerad vid att jag är gift med en yngre man. När jag skulle fylla trettio stod radion på här hemma. En röst sa "När man är trettio, i yngre medelåldern alltså..". Då rasade min värld. Jag har sedan dess koncentrerat mig på att klättra. Klättra och acceptera. Klättra, acceptera och njuta! Och jo, nu gör jag det. Jag vill inte vara någon annanstans än här. Jag är nöjd med att vara en medelålders kvinna mitt i livet!