Sitter och läser några bloggar och hamnar hos Linda, en ung kvinna i ett annat skede av livet än undertecknad. Det är lite kul att påminnas om hur det var när barnen var små, vad som var viktigt och oroligt. Hon har i alla fall länkat till en krönika skriven av Marcus Birro. Jag har lite svårt för herr Birro. Han skrev krönikor i vår lokaltidning för ett antal år sen och det vara nästan uteslutande svarta krönikor. Jag kände efter ett tag att det blev lite FÖR svart och FÖR sorgligt. När jag sedan såg honom i På Spåret och han svarade "Kalfjället" på en fråga om namnet på ett av Sveriges fjäll, ja, då slutade jag helt enkelt att läsa det han skrev. Men nu har alltså Linda länkat till en krönika där han skriver om min yrkeskategori och det var trevlig läsning! Bra skrivet herr Birro! Nu vill jag läsa många fler krönikor om alla våra vardaghjältar!